Välkommen till byn som bryr sig om dig!
Fredrika, Viska eller Vistege är ett kärt litet samhälle i Västerbottens Län som erbjuder det allra viktigaste. Det som gör Fredrika speciellt är den omringande sjön med fantastiska solnedgångar och stjärnhimmel. Fredrika är en trygg och säker by med välkomnande folk och ett ambitiöst föreningsliv.
Fredrika är centrum för vindkraften, ett gott exempel på inlandets energiutvinning och även ett praktexempel på hur långt man kan komma med ideella krafter! Utforska hemsidan och flikarna och besök oss gärna så lovar vi dig en trivsam upplevelse!
Anslagstavlan
En liten uppdatering från året som gått så kortfattas det lite här, vi har i motvind försökt bekämpa olika sparförslag som gällde Fredrika bygden. Efter nedlagd verksamhet av Servicehuset Duvan och biblioteket bestämde vi att återinföra biblioteket på egna termer samt inreda ett Kulturhus för Fredrikabygden, så om ni inte har besökt det än, Välkommen in och låna en bok!
En annan trevlig nyhet är att affären har åter öppnat med nya ägare, detta är en omfattande och imponerande bedrift som gjorts av ett flertal företagare i bygden. Lokalen är nyrenoverad och färskvaru-handeln håller hög standard som den service som också erbjuds. Butiken är något vi i Fredrikas Framtid haft lite mindre med att göra men ändå hjälpt till på ett hörn, så som många andra Fredrikabor också gjort, Tack för allt stöd under detta år.
/Fredrikas Framtid
För att bäst hänga med i nyhetsflödet och kommande aktiviteter gå in på vår Facebook sida på knappen.
Fredrika är för dig som vill vårda kropp och själ!
Fredrika är en bygd full av naturens rikedom med sjöar, berg och dalar. Här finner du fantastiska fiskevatten och jaktmarker, stora guldsprakande hjortronmyrar, vackra lingontuvor och härliga skogar. Här finner du vidsträckta stränder, vandringsleder, ekoparker och naturreservat. Fredrika erbjuder ett aktivt friluftsliv sommar som vinter, höst som vår. I Fredrika finns tystnaden och lugnet - här kan du lyssna på fåglarnas kvitter och se fisken som hoppar och leker i vattenbrynet. Här kan du njuta av solnedgången som avtecknar sig över den spegelblanka sjön och titta på stjärnorna som lyser upp i vintermörkret.
Ja, för den som är intresserad av friluftsliv finns sannerligen mycket att göra i och omkring Fredrika! Kolla in de olika flikarna under Utforska för att planera ditt resmål. Annars kan vi föreslå olika aktiviteter som passar väldigt bra att kombinera under Besök oss!
Fredrika - Wiska - Vistege
En bygd med anrik historia.
Området kring dagens Fredrika har varit befolkat åtminstone de senaste 6000 åren. Vilka dessa ursprungliga människor var, eller vilket språk de talade, är idag okänt. Anfäder till samerna hade efter folkvandringar från östra Sibirien förflyttat sig till Norden mellan 3000-5000 år sedan. Samernas närvaro i området kring Fredrika är belagt från och med cirka 2000 år sedan.
Från och med 1500-talet finns tillgång till skrivna källor från lappmarken. Gustav Vasas intresse för en utökad statskassa innebar en ny, direkt beskattning av samerna i den svenska lappmarken. Samernas bosättningar organiserades i sk lappskatteland. Den första benämningen om lappskatteland inom Åsele lappmark är från år 1562. Det kan därmed antas att lappskatteland fanns i, och/eller kring, Fredrika från och med denna tid. Den första specifika benämningen av ett lappskatteland i Fredrika kommer från 1656.
Under 15- och 1600-talet uppmuntrade Kronan inrättandet av nybyggen i lappmarken. Mest nämnvärt är Karl XI:s första lappmarksplakat utfärdat 1673. Detta slog fast att nybyggare fick rätt till 15 års skattefrihet, därefter lika beskattning som för samerna samt frihet från knektutskrivning. Den ökade inflyttningen som följde ledde till konflikter mellan nybyggarna och samerna. I boken Historiska glimtar från Fredrika kan man finna en anekdot bevarad från denna tids konflikter i Lögda. Samerna ansåg sig undanträngda av nybyggarna och försökte därför ta saken i egna händer.
“En spålapp spådde länsman så att han blev sjuk. I sin säng låg länsman och vredgades på spålappen. Eftersom även länsman var spåman beslutade han sig för att spå lappen så att också han skulle bli sjuk. Länsman spådde dock för hårt så att lappen dog.”
De första nybyggarna anlände till dagens Fredrika under mitten av 1700-talet. Först ut var Erik Hansson. Erik var ursprungligen skattelapp i Wiskalandet, men flyttade år 1747 till Alfta, Hälsingland. Väl där träffade han sin blivande hustru, Märta Ersdotter. Paret flyttade år 1757 tillbaka till Wiskalandet. Sex år senare lät han insyna ett nybygge på den plats där prästgården idag står, vilket blev Fredrikas första hemman.
Allt fler nybyggen insynades under 1700-talets gång. Den 25 november 1795 bildades Viska socken och blev ett kapellag i Åsele pastorat. Redan 4 år senare utfärdades ett kungligt beslut att ett eget pastorat skulle bildas, vilket kapade det kyrkliga bandet till Åsele pastorat. Det nya pastoratet fick namnet Fredrika, efter konung Gustav IV Adolfs gemål Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden. Orten benämns från och med detta som Fredrika.
Under 1800-talets gång växer orten och socknen. År 1810 hade Fredrika socken 441 invånare, en siffra som år 1900 hade ökat till 1224. Likt övriga invånare i lappmarken levde 1800-talets Fredrikabor ej i överflöd. Försörjningen bestod främst av odling och boskapsskötsel, men även delvis av jakt och fiske. Under 1800-talets andra hälft blev också skogsbruket allt vanligare. Århundradets kungörelser om sparkrav och importförbud för Sveriges allmogen ställde aldrig till problem. Detta eftersom det fanns mycket lite Fredrikas invånare hade råd att spara in på. Trots den fattigdom som rådde framgår det att Fredrikaborna var givmilda och hjälpsamma.
Många viktiga milstolpar nåddes i bygden under 1800-talet. 1848 infördes allmän folkskoleundervisning och 1867 färdigställs den första landsvägen till Fredrika. Det var vägen Bjurholm-Åsele som anlades, vilken byggde Fredrika ut ur väglöst land. Vägen gav Fredrika ett uppsving. I och med enklare människo- och varutransporter började allt fler butiker och hantverkare att etablera sig på bygden. 1862 beslutade Kronan om nya kommunalförordningar, vilka genomfördes i Fredrika 1874. Detta blir då startåret för Fredrika kommun.
In på 1900-talet bodde åtskilliga olika handlare och hantverkare i Fredrika. Allt från blankstrykerskor och skomakare till smeder och stenhuggare. Fenomenet fritid blev allt vanligare hos 1900-talets ungdom. 1906 byggdes Fredrikas första dansbana. Det berättas att danserna ofta var livliga och stökiga tillställningar med fyllerier och slagsmål, men även såklart, med dans och kärlek. Föreningsglädjen i bygden var stor. Till exempel grundades Viska Fiskevårdsförening, Fredrika I.K. och Fredrika Hembygdsförening under första hälften av 1900-talet, och fler kom att följa.
Befolkningsutvecklingen ökade under 1900-talets första hälft och nådde sin höjdpunkt år 1943, då kommunen bestod av 1848 invånare. Detta har följts av en kontinuerlig minskning. En trend som återfinns i de flesta norra inlandskommuner. Anledningarna till detta är flera. Mest nämnvärt är skogsbrukets mekanisering, samt det svenska samhällets kliv från ett primärt jordbrukande till ett allt mer urbaniserat industri- och sedermera tjänstesamhälle. Efter 1900-talets två kommunreformer, vilka slog ihop landets 2281 kommuner till endast 282, uppgick Fredrika kommun i Åsele kommun år 1974.
Bygden har genom åren visat stark uppslutning kring protester om olika nedläggningshot. Särskilt uppmärksammat i Fredrika har Åsele kommuns förslag om nedläggningar och nedskärningar på det som var Fredrika F-9 skola. Våren 2011 lades ett förslag om att lägga ned mellan- och högstadiet, som skulle träda i kraft 2012. Efter protester och idogt arbete från Fredrikabornas håll beslutades det att endast högstadiet lades ned, vilket istället trädde i kraft 2013.
Fredrika är en bygd med en lång och rik historia. Fredrikas invånare har genom århundradena ställt upp för sina medmänniskor och sin bygd. Trots de motgångar som bygden har mött, finns idag ett aktivt föreningsliv och engagerade människor som jobbar för bygdens välmående. Om vi beaktar ordspråket “Så länge det finns liv finns det hopp” verkar framtiden hoppfull för Fredrika, för bygden är alltjämt levande.
Berättelse skriven av bygdens käre historiker, David Gustafsson.